Fredag=morgonrunda och kärleksförklaring.
Det har gått ett par dagar nu och jag har hunnit smälta ned den emotionella anstormningen som intog det Sundströmska hjärtat tidigare i veckan. För det har nu gått 1 år och 2 dagar sedan jag åkte till Sportson och införskaffade den dära Racerhybriden som skulle bli starten på den här makalösa resan. Det är lite smått ofattbart… att det har gått ett helt år sedan den dagen. Snacka om att livet kan ta sig en HELOMVÄNDNING lite här och där. Just då, för ett år sedan hade jag befunnit mig i den mörkaste perioden i mitt liv.
2 månader hade gått sedan beslutet att avsluta tenniskarriären hade tagits och ja, man mådde inte bra. Det var jävligt mörkt vissa perioder, betydligt mörkare än vad jag någonsin skulle erkänna.
Men ja, det är lite smått romantiskt fantastiskt hur det hela slutade… att det tuffaste beslutet i mitt liv skulle leda till det absolut bästa som har hänt mig. Det är nästan hollywood-story klass på hur den där jävla höften indirekt är orsaken till att jag skulle hitta det bästa som någonsin rullat in i mitt liv. Cykeln, cyklingen och allt som hör där till.
Ni är även en hel del som förtjänar det största och varmaste tack för allt stöd, alla kränkningar, peppning, förnedring, skratt, tårar och en väldans massa leenden. Men som de flesta vet har Gestapo Sundström ytterst svårt att uttrycka känslor som inte rör materiella ting så ni får alla nöja er med, INGEN NÄMND INGEN GLÖMD. J Ni är guld värda och att just ni bryr er om vad jag sysslar med på en cykel värmer ända in i ryggmärgen. Det får till och med det Sundströmska ishjärtat att smälta lite granna så.
Aja, det är ju fredag så det var väl inte så oväntat att ni skulle få en nostalgisk, sentimental och filosofisk rapport från Sundström. Annat vore ju nästan skandal numera. Näe, nu ska jag sticka ut på tur med mitt livs kärlek. Racerhojjen. Vi lär ju höras snart igen.
Du och jag Cykeln. Du och jag.... 
Vi rullar ut XO// Sundström.