Fredag 15/8
Jag har sagt det för och jag säger det igen: ÄÄÄÄNNNNTLIGEN FREDAG! Det är ju förunderligt att just den frasen kan ge så mycket lyckorus.
Annars åkte jag på ett ordentligt bakslag igår när jag skulle ge mig i kast på 3h tävlingsdistans. Det bara sa pang och boom i vänstra höften när jag kasta benet över cykeln. Så under hela gårdagen haltade jag runt som en rullatorlös 80-åring. Helvetes fanskap passar uttryckligen.
Så det passet var ju bara att skrota ned i papperskorgen. För så mycket vett har jag i skallen om den här höften. ”Pressas ej under ilande smärta” skulle kunna vara en passande tatuering för både vänster- och högerhöften. Imorse kändes det dock betydligt bättre och jag gav mig iväg på en lättare 4x4 tur innan frukosten. Dock var det med en liten bister uppsyn som jag gav mig ut strax efter 7. Huva vad kallt det har blivit ute. 4 lager tröjor plus regnjacka och höga strumpor stod för dagens outfit. Rena rama vinteroutfiten… aja, jag vägrar frysa så.
Lätt skeptisk cyklist innan träning.
Tydligen hade fadern till GCT`s Fästlige Fredrik sett mig trampa förbi norr om Kungälv. Dock var han inte nöjd med min kadens… tydligen alldeles för låg…. Jag lovar att jag jobbar på att elvispa upp benen ;)
Ikväll bär det upp till Kumla och min andra halva. Det vankas även 2 stycken långdistans pass på närke-slätten. Om det är någon som bor i krokarna kring Örebro/Kumla/Hallsberg som vill hänga med en stund så hojta mer än gärna till. Sällskap gör alltid långpassen 15 gånger trevligare. Min andra halva, (även känd som Johan), cyklar ju dessvärre bara landsväg under hot och tvång.
Så där har man inte mycket sällskap… Jag säger då det. MTB:are….en dag blir ni ändå landsvägscyklister så bara ge upp kampen nu och join the right side… the force is strong with you!
Vi rullar ut. /Sundström.