Självförtroende
Att bygga ett självförtroende är inte lätt. Det är tyvärr en färskvara precis som konditionen. Jobbar jag inte med den försvinner den. I fredags hade jag ett riktigt bra träningspass. Armin suckar efter en intervall och säger ”du är bäst på träning Emmy”. Tyvärr vinner man inga tävlingar på de. Efter talat om mitt extremt dåligt självförtroende i förra veckan, tror jag han successivt försökt bygga upp det åt mig igen. Lite försiktigt smugit in bra kommentarer där han annars skulle varit tyst. Jag gillar inte att någon daltar med mig men detta handlar inte om det. Jag vet att han aldrig skulle säga något var bra om det inte var bra. Men nu kanske han säger bra när det är bra men kanske inte superbra som jag vill att det ska vara. Jag måste ta åt mig av att det är bra, det kanske inte är perfekt men det är bra nog, i alla fall just nu. Jag är bättre än förra året, jag vet det men jag tror inte på det i hjärtat. För tror man inte på sig själv tar man inte rätt beslut. Dessutom tar man inte den plats man bör för man tycker inte man förtjänar den. Det hände på Bureloppet jag trodde inte jag skulle klara av att ligga där framme och försöka jaga ifatt utbrytaren, därför kände jag inte heller att jag hade rätten att ta en plats där framme i klungan. Efteråt vet jag att jag var stark, det var huvudet som det var fel på.
Nästa tävling är Värnamo linje den går av stapeln den 10:e. Även idag hade jag ett rätt bra pass, där farten kommer smygandes i benen och kanske kommer då även tron på mig själv.. Kanske. På söndag har jag en chans att ta plats, den måste jag ta.
Xo, rullar ut..
/Andersson