Inside the rider: det där om razor sharp tan lines
Vid det här laget känner ni nog mig lite, ni vet att jag är fåfäng. Men den där brännan som vi cyklister får den gör mig så kluven. Mina schizofrena sidor får verkligen blomstra i denna fråga. Jag vet att man ska ha razor sharp tan lines, att man ska se var cykelbyxorna slutar och vart cykeltröjan gör lika så. Visst det är kaxigt att säga att man är cyklist och det syns, men ska vi inte ta och säga vad det verkligen är? Det är bonnabränna, ingen ser skillnad på om det är från till exempel golfspel eller cykling, det är samma linjer. Jag försöker därför variera mina byxor och på kortare rundor även ha mina kortaste byxor. För mina jeansshorts går inte till knäena och hur fint är det med likbleka ben. Som ni nu kanske förstår gillar jag inte min cykelbränna, men det som är konstigt i detta är att jag samtidigt blir sårad om personer säger att man inte ser linjen. För i mitt huvudet går resonemanget att jag bör ha en kant, då cyklister har en kant och jag är cyklist först och främst. Efter alla det timmar i sadeln vore det väl konstigt om en linje inte syntes.
Xo, rullar ut..
/Andersson
Det är helt ok att sola på stranden och jämna ut brännan. Men man får aldrig under några som helst omständigheter ha på sig lite för korta cykelbyxor. Lova mig det. Det är en dödssynd.