Vändningen
Jag har nu ett tag känt mig lite hängig vilket nog ingen har kunnat missa som läser denna blogg, men ni vet ju vad man säger plötsligt händer det. Och ja idag hände det, jag fick känna ett flow på cykeln. De kändes bra att träna. Vet inte om de berodde på att jag körde The Rookie för första gången och upptäckte att jag fick cykla med Marcel Kittel. Vem blir inte glad utav att få cykla med Marcel eller håret som jag kallar han. Sen visst att få göra det i verkligheten skulle vara betydligt bättre men ja man tar vad man får. Nu vet jag vilket träningspass som kommer slitas på mycket hemma hos mig. Var i ett lätt glädjerus efteråt och det var längesen nu.
Att jag kommit i ett bättre flow tror jag började med att jag igår bokade en resa till min bror i LA. Så i mars akta er, Los Angeles bor för då kommer jag och cyklar på vägarna. Är super exalterad att få åka till staden där solen alltid skiner. Tror nästan jag kanske får se en kändis nu när mamma inte ska med, hon vill det så gärna så då händer det ju liksom inte. Tyvärr blir det väl inte det kändisar jag vill, min bror brukar nämligen skryta med att han ibland cyklar med The big guns med andra ord killarna och tjejerna från proffslagen. Typ Cavendish, den tur lär väl inte jag ha, men håll tummar och tår när jag åker dit. Tänk att bara få ligga på hans hjul i två sekunder vilken dröm. Sen blir man väl droppad och kommer tillbaka till verkligheten.
Ha en fin kväll!
Xo, rullar ut...
/Andersson