Det var 2014 det!
Årets Ögonblick: När lillebror gjorde sin NHL-debut i Mars. Det var den mäktigaste känslostormen jag någonsin upplevt.
Årets Adrenalinrush: Sekunderna när jag rullade ut från startrampen på Tempo-SM. Wow.
Årets Lopp: Prologen i Svanesund. Enda loppet under året då jag kände att jag fick ut allt och att det inte fanns något annat sätt som jag kunde genomfört loppet på.
Årets Snyggaste lagkläder: Sävedalens CK. Helt partiskt sagt. Och det står jag helhjärtat för.
Årets Hatmoment: Timmarna i bilen efter Falkenloppet. Det tog ett par timmar innan det fanns ett hopp till ljusa tankar efter det racet.
Årets Cykelminne: Veckan på Teneriffa. Utan tvekan. 
Årets Kränkning: Vilken av alla träningsrundor med Reine Merckx ska jag ta? Vi säger Stenungsund-Svenshögen-Kungälv-rundan där jag blev så avhängd och förnedrad att det dansade smurfar omkring mig.
Årets Roligaste lopp: Kortbane-SM. Fantatiskt väder, fullsmockat med folk, rekordhögt deltagarantal, tv-sändning och Vacchi som speaker. Ja, det är ju självklart att det här var årets roligaste lopp.
Årets besvikelse: Förlusten mot Lindau i en Dancebattle i november. Det nederlaget svider än.
Årets haveri: Det ständigt havererande bakhjulet. 11-delat visade sig ha en hel del baksidor.
Årets Pump-Up låt: Red Lights – Tiesto.
Årets Överraskning: Tompa Sundströms oväntade besök på cykeltävlingar runt om i Sverige.
Årets Vad-i-helvete: vädergudarnas djävulskap med att låta åskstormar dra in över Götet varenda jäkla eftermiddag under juli&augusti månad. Mina solskensturer på hojen under sommaren kan räknas på ena handens fingrar. Ja, jag är fortfarande oerhört bitter.
Årets Insats: Stefano De Salvatore. Som du har servat detta år. Ännu en gång, från botten utav mitt hjärta. Tack för alla de räddningsinsatser du gjort, både mentalt och materialt!
Årets Körning: Team SCKS lagträff i november. Avenyns gatusten brinner än.
Årets Lärdom: högklackat är en oerhört underskattad version utav höghöjdsträning.
Årets Kärlek: Gammal kärlek rostar aldrig. Lapierre Aerostorm TT 2012 med Pippin är och förblir den ohotade ettan i mitt hjärta.
Nu tar jag och njuter av årets sista timmar i huvudstaden och avslutar denna resumés sista rader med att önska er alla Ett Riktigt Gott Nytt År!
Over and out, Sundström.