Racerapport Skåne 2-dagars

Fast jag ställde enbart upp på Swecup igår. Jag kom dit nedbruten redan innan. Magen har absolut inte mått bra och en förkylning har kommit smygande. Idag vaknar jag med huvudvärk och ont i halsen, något jag kände redan igår men försökte att inte tänka på de. Vi började i backen och den skulle besegras 11 gånger. Efter cykelbanan så blev det ett stort glapp och redan där fick vi börja jaga ifatt. Vi kom ifatt innan backen började igen och där höll jag i, jag tänkte att detta varet bli nog bättre då och ja det var betydligt bättre att ligga i klungan när kantvinden slog till på en sträcka av varvet. När vi sen än en gång nådde backen blev det med hårdkörning Sara Penton hade stuckit och Mustonen ville gå ifatt precis som Ida Erngren ville. Jag tappade 5 meter till klungan kom ifatt dem vid cykelbanan men benen var helt stumma när det drog på lite för att komma ifatt utbrytarna orkade jag inte ens hålla rulle. Jag brukar inte ha problem med det. Jag såg att några kom bakom mig och väntade in dem. Det tog oss 2 varv att komma ifatt klungan och det var precis när det gick in i backen. Jag hade redan då bestämt mig för att kliva av men eftersom vi kom ifatt blev jag sugen på att se om jag kunde hålla i backen. Tappade även här bara någon meter men jag orkar inte täppa till luckan men kropp skriker NEJ NEJ NEJ. Jag vet att jag inte borde ställa upp när min puls beter sig så som den gjort i veckan men det var sista tävlingen. Dock så bestämde jag med där och då att jag inte kände att det var värt det. Det fanns inget i mina ben. Hade det varit så att vi som lag behövde ha lagpoäng för att vi låg topp tre i swecup hade jag kunnat ta mig runt för det. Nu ville jag inte riskera min hälsa, som jag nog ändå gjorde när jag sitter här med lock för öronen.

 

 Foto Björn Berlin

 

Nu ska jag satsa på min uppsats ett tag, en uppsats som är helt emot 12.9% av Sveriges befolkning. En uppsats om allas lika rättigheter. Att det inte ska spela någon roll vilket födelselotteri man hamnat i, oavsett om du är född i ett krigsdrabbat samhälle och behövt att fly så har du rätt till utveckling och rätt att gå i skola här i Sverige.

 

När jag slickat mina sår efter denna säsong så ska jag börja vinterträna. Något jag ser fram emot, ser fram emot att få gå till gymmet. Eftersom jag ändå måste plugga heltid så ser jag också fram emot att sitta på trainern att köra mig helt slut där medan jag ser på serier. För att på helgerna cykla lite längre, så vill ni cykla med mig på helgerna hör av er. För jag tycker det är trist trist trist att cykla själv.

 

Xo, rullar ut...

/Andersson